Gud älskade fåglarna och uppfann träd. Människan älskade fåglarna och uppfann burar.

Nu är jag vegan, sedan den 28:e jul 2008, exakt 5 år och 21 dagar efter att jag blivit vegetarian. Jag trodde verkligen aldrig att jag skulle bli vegan, just för att jag var så rädd att jag inte skulle få tillräckligt med näring, vilket jag nu inser är en dålig ursäkt. Det krävs bara en gnutta ansträngning så får man i sig mer och bättre näringsämnen än om man äter animalska produkter. Jag har mött visst motstånd vilket jag accepterar, men hoppas också att motståndarna så småningom accepterar mig och mitt val. Saken är den att köttätare inte kan förstå hur någon kan överleva utan kött, och även utan ägg och mjölk - hur är det ens möjligt?
Okej, för er som är oroliga, varsågoda: jag har blivit mycket mer intresserad av mat och matlagning sedan jag bestämde mig för att bli vegan. Jag engagerar mig mer i matlagningen eftersom jag vet att det krävs. Jag äter oftare, innan kunde jag gå 8 timmar utan mat, det gör jag inte längre. Jag äter mycket kikärtor och linser för proteinets skull. Jag trycker i mig en tesked linfröolja varje dag för att få Omega 3. Jag dricker sojamjölk som innehåller mycket protein, kalcium, B2 och B12. Jag äter 5 om dagen, dvs 5 "portioner" frukot och grönsaker (detta är det rekommenderade dagliga intaget för ALLA vuxna människor, tex: ett äpple, en banan, en morot, en tomat och några salladsblad). Jag äter nötter som jag har glömt vad dom är bra för, men dom är bra i alla fall, särskilt för veganer. Men för många ska man inte äta, då får man ont i blindtarmen. Och utöver allt detta (jag äter ju mer än det jag nämnt ovan, men det kanske ni förstod) tar jag varje dag en vitamintablett för vegetarianer.

...kan ni säga att ni äter så här bra? ;)